Jag är en pessimist. Jag tror alltid att det ska hända något fruktansvärt när jag vaknar på morgonen. Om jag vaknar, vill säga. Jag har ju nämligen dödsångest utan dess like på kvällarna, när man är ensam och tror att sekunderna börjar gå mot sista dansen. Hur som helst, på morgonen tror jag alltid att "idag blir det nog mitt livs värsta dag". Det har jag lärt mig genom att mkt av allt negativt alltid, och då menar jag verkligen alltid, händer just mig. Vem skulle annars få en allergichock och bli alldeles prickig i ansiktet? Vem skulle annars hamna med fingret i en bildörr, så nageln växte ut som en quasimodo senare? Vem skulle annars alltid råka vara på fel ställe vid fel tidpunkt, så att man alltid utger sig för att vara en komplett idiot? Jo jag. Men jag tror det är det som kallas Karma. Jag måste vara en så hemsk människa. Fast jag försöker vara så snäll och vara alla till lags hela tiden. Det fungerar inte riktigt så.