pugh

okej, nu gör jag som så att jag skriver ett inlägg och väntar ett kvartal innan jag skriver nästa. Det brukar vara enklast och mest intressant så. Då ser jag om jag fått en roligare eller om möjligt ännu mer miserabel tillvaro än sist. Hittills har det bara gått åt ett håll och det är ner mot helvetets 7e krets. Den spiralen ska nu brytas. Idag tog jag ett stort steg och ringde på en lägenhet som jag och Johanna ska gå och titta på imorgon. Jag är en jävel på att sälja in mig enligt Johanna, och jag fick faktiskt människan att gå med på att vi ska gå dit. Det är alltid en bra början tänkte jag. Så imorgon ska jag och Johanna alltså kolla på en lägenhet som ligger nära hennes gamla boende och som nog kommer fungera alldeles utmärkt för två desperata singeltjejer på jakt efter en mer human tillvaro.

Idag jobbade jag med Sandra. Hon skulle supa ikväll och ville att jag skulle med, men jag ska ut imorgon istället. Jag ska försöka ragga på Adam Tensta hade jag tänkt. Vi får se hur den planen urartar. Med min tur i besöksförbud. Kanske ska man kunna hitta en man en vacker dag. Någon mentalt frisk med sunda värderingar. Hittills har det inte funnits någon sådan man i mitt liv. Kanske ska jag försöka hitta en säkrad framtid åt Joei först? Hon behöver det. Bättre än mig för den delen. Jag klarar mig alltid, för jag har en backup-plan. Jag har sett ut ett fint litet torp, förlåt - fäbod, i Dalarna där jag och alla mina katter ska få plats. Där ska vi levas och frodas och den dagen då mina dagar är räknade så ger jag katterna en fin avskedsgåva i form av mig, i form av föda de ska inta tills grannen hittar dem. Men inte mig.

Annars då? Hur går livet? Jodå, det går som vanligt. Jag jobbar och ältar mina problem med mig själv och de vänner som orkar lyssna. Men nu har jag blivit överraskad, för det är inte bara jag som har troubles. Det är även min väninna Äwa-lena. Men det ska vi ta oss igenom tillsammans, som bara Äwa och Majsan kan.

Och kärleken förde oss samman.