Johanna Lundberg.
Jag och Johanna har känt varandra väldigt länge, innan 6årsverksamheten faktiskt. Då gick vi på skogsmulle tillsammans. Och vi hatade varandra. Så vi hatade varandra. Vi hatade varandra så mycket att vi inte ens kunde sitta bredvid varandra under matsäcken. Jag vet inte vad det var som gjorde att vi var rivaler. Kanske var det så att vi var avundsjuka på varandras galonbyxor? Jag hade iallafall rosa, Johanna hade lila om jag inte minns fel.

När vi började 6årsverksamheten hatade vi varandra så mycket, att vi lipade och gjorde fula grimaser åt varandra. Vi lånade aldrig ut barbies till varandra under fritids ens en gång, och sa gärna högt och tydligt att vi INTE ville att den andra skulle vara med och leka. Ibland kunde vi knuffa till varandra, eller som Johanna gjorde; körde upp mig mot en vägg och skrämde livet ur mig!
Åren gick, rivaliteten fanns, men gick att behärska. Vi bjöd varandra på födelsedagskalas, och kunde hoppa hopprep tillsammans ( om det inte fanns någon annan att hoppa med såklart ). Det fulaste jag någonsin sa till Johanna var " Annahoj ", vilket fick Johanna att börja gråta en gång. Jag fick dåligt samvete och en ångest utan dess like.
När vi gick i 6an så skulle vi göra 6ans show. Jag fick självklart inte vara med i Johannas grupp, som skulle göra Tom Jones - sexbomb. Nej, det var för coolt för mig. Jag fick vara Lou Bega, och göra bort mig för hela kommunen istället.
I alla fall, på konfalägret hatade jag Johanna ännu mer, eftersom hon blev tillsammans med lägrets snyggaste kille, aka Skjortan.
Men tack vare konfalägret fick vi varandras msnadresser, och började prata där. Där började vår relation. Några månader senare åkte jag hem till Johanna och bakade pepparkakor. Det är snart 4 år sedan.

Keep Holding on, cause you know I´m here for you.